Pelle, yrkesliv Pelle Klassons hemsida! Senast ändrad 2007-08-10 Åter
till
förstasidan
Mitt yrkesliv
Under tonåren hjälpte jag till hemma i Stenäng. Vi hade ju ett litet
jordbruk, lanthandel och
en
bensinmack så det fanns alltid en hel del att göra. Det var under åren fram till
1961.
Vintern 1958-1959, innan jag ryckte in i lumpen, praktiserade
jag i Mariestad på
dåvarande Väg o Vattens projekteringsavdelning för vägbyggnad. Det handlade
mycket
om att göra fältmätningar för blivande vägbyggen på olika håll i Skaraborgs län.
Det var
mycket intressant och lärorikt. En av ingenjörerna sa till mig "Var på rätt
plats, på rätt tid
och med rätt grejor med dig så kommer det att gå bra för dig i livet.
Efter lumpen for jag till Göteborg ett tag och hade olika småjobb för att
försörja mig
samtidigt som jag började läsa på något som hette kvällsgymnnasium.
Pappa var då
bussägare och körde skolbuss. Han kostade på mig att Göteborg
övningsköra med buss
och det gjorde jag. Att få detta busskort kändes som ett
lyft. Men istället för att börja
köra buss som yrke så stack jag iväg på FN-uppdrag ute i
världen.
Men från hösten
1961 till våren 1962 körde jag omkring med skolbuss på de
smala vägarna i Härja, Velinga
och Daretorp. Det blev några skrapade sidoplåtar
på bussen, men i det stora hela gick det
bra trots möten med mjölkbilar,
timmerbilar och annat som kunde finnas på vägarna.
Polis
När det på hösten 1962 började dra ihop sig till hemresa från Kongo
så hade jag
inga bestämda planer om vad jag skulle göra. En kille som var polis i Kiruna
tyckte
at jag kunde söka in på polisskolan. Så blev det. Visserligen missade jag
skolstarten,
men på den tiden var det var det brist på polisaspiranter och jag kunde var
välkommen
att börja.
Det blev några år som polis. Först i Färentuna polisdistrikt på
Mälaröarna väster om
Stockholm, sedan i Solna polisdistrikt. Det var åren 1963 till 1967. Den sista
dagen i
uniform blev den 4 september 1967, dagen efter högertrafikomläggningen. Då hade jag
redan börjat i polisens interna
datautbildning.
Så det blev den vägen istället för uniforms-
tjänst.
Programmering och systemutveckling
Under åren 1967-1972 var jag anställd av Rikspolisstyrelsen för programmering
och system-
utveckling. Först handlade det om programmering i Cobol för omläggning av de
gamla manuella
brottsregistren och sedan fick jag börja att brottas med den kommunikationsdator
som fanns
för kontakt med alla faxmaskiner på Sveriges alla lokala polisstationer. Då
handlade det om
en maskinnära kodning med programelement på bit-nivå. Det var som att lösa
Sudoko. Sedan
var jag delaktig i att bygga upp Stockholmspolisens nya sambandscentral i det
gamla polishuset.
Bildskärmar och stora elektronisk styrda kartor var något nytt. Under denna tid
var jag anställd
av Statskonsult AB.
Körkortsutbyte
Alla körkortsinnehavare i Sverige skulle byta sina gamla manuellt utfärdade
körkort under åren
1972-1975. AB ID-kort hade fått uppdraget att tillverka de nya körkorten och
detta företag
byggde upp en tillverkningslinje vid sin anläggning i Strängnäs. Ett tjugotal
personer anställda av
Trafiksäkerhetsverket hade hand om inkommande beställningar och leverenser ut
till postkon-
toren. Denna grupp svarade också för kundkontakterna när det uppkom fel eller
förseningar.
Jag fick anställning som chef för denna arbetsenhet. Vi hade en
tillverkningsvolym av drygt en
miljon körkort per år och det var mycket ny teknik, både när det gäller det nya
centrala
körkortsregistret och tillverkningstekniken hos AB ID-kort. Så nog hade vi det
snärjigt. Men
kul var det. Tack Sven Ahlberg och alla andra som var med på tåget!
Körkortsadministration
Från 1975 blev det mera allmän körkortsadministration för min del. Jag flyttade
till Örebro och
fick en tjänst som avdelningsdirektör vid dåvarande Trafiksäkerhetsverkets
Registeravdelning
(numera Vägverkets Trafikregister). Mina arbetsuppgifter växlade genom åren.
Tidvis hade jag
en arbetsledande befattning med anknytning till driften av bilregister eller
körkortsregister, tidvis
hade jag projektarbeten av olika slag. Jag arbetade också med utbildning av
handläggare av
körkortsärenden vid länsstyrelserna. En sak som jag ständigt drog med mig, ända
sedan mitt
arbete vid Rikspolisstyrelsen var att vara ordenligt påläst på allt som rörde
belastningsuppgifter
kring körkort: Formella grunder, rapportrutiner med mera. Jag hade också under
ganska lång tid
uppdrag att vara personregisteransvarig för körkortregistret, vilket innebar
handläggning av en hel
del ärenden med felaktigheter eller missförstånd när det gällde t ex rätt att få
körkort eller underlag
för beslut om återkallelse av körkort.
Diverse arbetsmarknadsåtgärder
Redan 1992 slutade jag på egen begäran vid Trafiksäkerhetsverket. Jag fick
en årslön som
avgångsvederlag och hade tänkt mig att för dessa pengar köpa in mig som delägare
i en trafikskola.
Jag hade ju rätt mycket på fötterna när det gäller bilkörning och
körkortsfrågor. Men det blev inte
så. Alla trafikskolor jag fick kontakt med hade svårt med lönsamheten och det
som erbjöds var
arbete 50-60 timmar i veckan med mycket obekväma arbetstider och dessvärre också
liten möjlighet
att ta ut en hygglig lön. Så jag gav upp den tanken.
Så det blev en rad stämpelperioder med a-kassa varvat med
arbetslöshetsåtgärder. Eftersom jag inte
hade någon försörjningsbörda än mig själv så fungerade det bra. Under den här
tiden kan jag också
säga att jag till mitt etiska och moraliska försvar kan säga att jag fick mycket
tid för att hjälpa utsatta
personer med psykiska eller fysiska handikapp.
Skolmorfar
De sista åren innan jag blev ålderspensionär, alltså 2001-2005, var jag
skolmorfar vid högstadiet i
Odenskolan, Odensbacken. Det var toppen.
Sida närmast över:
Levnad
Parallella sidor:
mina
bopålar,
min utbildning,
min militärtjänst och
mina
arbetsplatser
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++