Äskeråsen
Pelle Klassons webb Senast ändrad
2009-01-10 Åter till förstasida
Äskeråsen
Sida närmast över:
Härja gårdshistoria
Gårdar och ställen i närheten:
Högaruder
Kråkeryd
Kungsmossen
Älekärr
Ärteberg
Kilåsen
1950-tal
Jag minns att de som bodde i Äskeråsen på den här tiden bara höll till i det som kallades lillstugan. Den gamla
manbygganden stod kvar, men var i
väldigt dåligt skick.
Jag minns inte så bra vilka som bodde där i
Äskeråsen, utom han hette Imris. Han hade en krokig tumme på
ena handen. Den hade blivit fördärvar i
någon olycka.
Jag hämtade mjölk
var eller varannan dag i Äskeråsen. Det var i slutet på 40-talet
eller
början på
50-talet. På vintern åkte jag spark och det kunde bli en väldig i den långa
backen uppe vid gården. En gång
högg ena meden i en sten och jag tappade kannan med mjölk. Då åkte jag tillbaka
och fick påfyllning.
Olle och jag åkte ibland kälke i den långa Äskeråsabacken. Det stod
två stenstolpar nära vägen ner i kröken,
så det kunde slutat med blodflöde.
Jag minns också att en man som hette Persson kom dit. Jag tror han var ensam. Han planterade en
massa
fruktträd, vilket far misstrodde
skulle kunna betala sig. Han tog också dit ett upptagningsverk och tog upp
torv i den lilla mossen som ligger
öster om uppfartsvägen. Det gick nog inget vidare bra det heller. Olle och jag
åkte skridskor på de hål mossen som Perssons torvupptagning vållade. Jag
minns att vi klättrade i det gamla
rostiga upptagningsverket som stod kvar några år. Och så drog
Persson upp en massa stora stenar ur
åkrarna.
Jag var med och tittade när han tog upp stenar i gärdet närmast Stenäng. De
stora hålen fylldes med god matjord
när de senare plöjde den här åkern. Det gick åt så mycket matjord att den
försvann från stora delar av åkern:
Inte undra på att det blev dålig lönsamhet.
Mor berättar att de sista som bodde bofast här i Äskeråsen var Bent
och Inez Jensen. De hade nog ett litet barn
också. Det var nog
åren 1960-61. Bent kom från Danmark och Inez, född Lindgren,
från
Hackebo. Gården ägdes
då
av David Gustavsson i Högaruder. Jensens arrenderade. De hade det dåligt och
fick
kredit i affären.
En dag kom plötsligt Bent in och betalade till sista öret.
Det var så
konstigt. Strax
därefter hände rånmodet med banden i Hångsdala. Före Äskeråsen hade
Bent och Inez bott en kort tid i
Vädbäcken.
Mor berättar också att en otäck sak hände på våren 1959. En kille som hette Birk var och hälsade på Margit som
då
bodde i Äskeråsen. Han gick vilse och återfanns död invid stenmuren väster om
den åkerlapp som ligger
rakt nedanför köksfönstret i Lillstugen i Äskeråsen. Margit. kom till Äskeråsen från
Knipan. Det var nog
omkring
1957-1958.
Före Jensens var det Imris och Karin Pettersson som
arrenderade. Deras barn hette Mary, Vivi och Tony.
Det var ungefär åren 1954-1959. Karin, född Norén, kom från
Kvisslan.
Före dom var det Albert och Berta Mattsson. Det måste
varit 1948-1954. Albert kom från Bohuslän och åt
inte någon insjöfisk.
Gunnar och Rosa Karlberg arrenderade Äskeråsen tiden före
Mattsons. Det borde varit från 1946. En av deras
pojkar, Teddy, var jämnårig med mig. Lasse berättar att
han inte hade någon matsäck med sej
till skolan den
första dagen då han började. Detta skulle jag ha berättat hemma (jag minns det
inte själv) och jag blev tillsagd
att jag skulle be honom följa med mig hem nästa dag för att få lite mat. Så blev
det också, inte bara den dagen utan
hela terminen.
Lasse berättar vidare att Karlberg nog inte var någon jordbrukare
och det gick var dåligt med försörjningen för
familjen. Det blev mycket uppskrivet i "Boka". Han hörde att mor och far
talade om att "di kan nog aldrig betala".
En sen kväll efter läggdags knackade Karlberg på och betalade sina skulder. "Ni
har vart så snälla vid Teddy", sa
han. Sen försvann han. Frun och barnen blev ensamma. De blev sedan drabbade av
en stor sorg, minsta flickan
försvann och hittades av mamman drunknad i brunnen. Om denna hemska händelse har
mor berättat att ett av
Karlbergs barn
kom ner till affären i Stenäng, men
väntade på sin tur eftersom det var andra kunder före. Sedan
berättade att hon
att ett av hennes yngre syskon
hade ramlat i brunnen. Folk sprang
dit, men det var inget att göra.
Barnet hade drunknat.
Det var fattigt redan från början och efter det att mannen
gett sig iväg blev det ännu värre. Det var svält på stället.
Ibland kom
barna ner till Stenängs handel. De sa inget, utan bara stod där. De kunde få
lite att äta.
Under åren 1944-45 bodde det torvarbetare i Lillstugan. De
var estländare. Mannen hette Julius Paapill. Barnen
hette Johannes, Otti och Ann. Den minste var omkring tre år gammal. De talade inte svenska och
var svåra
att förstå närde skulle
göra inköp i affären. Julius hade en särskilt fin skinnrock, viket betydde att de
nog hade
haft det gott ställt i Estland.
I det stora huset bodde då arrendatorn Axel Karlsson med hustru och barn. De
arrenderade Äskeråsen en kort
tid. Likaså att en familj
som hette Mårtensson, hustrun Frida, arrenderade en tid
och att August Rånge
lånat ut pengar till dem. August
skräppte över hur bra Mårtenssons.var.
Signe, Ethel och Rakel flyttade 1943 från Äskeråsens Lillstuga till
Stenäng Sandvik.
En
Jönköpingsbo som hetta Ernst Persson, spårvagnsförare i Jönköping, hade köpt Äskeråsen 1942.
Han tog upp torv,
bröt sten och gjorde en
stor fruktträdgård. Arbetade dygnet runt. Men det bar sig inte. Under några år
efter 1942 fick också David
Gustavsson i Högaruder arrendera och bruka åkrarna i Äskeråsen. Han köpte ju
också gården lite senare.
Ethel har berättat att
Högaruder var den ursprungliga gården som Äskeråsen
avstyckades från. Det var en son
i Högaruder som hette Gustav som byggde husen i
Äskeråsen.
Mor har berättat att hennes mor Ida berättat att det var
Gustav i Äskeråsen som byggde manbyggnaden i
Stenäng, lagården i
Mörkhult och Stenängs missionshus.
Elmer har berättat att det inte var så noga med papper för i tiden. Så kom det sig att det
gick auktionen
i Äskeråsen.efter hans föräldrar så gick det en byrå med en massa papper om
husbyggen kvar i lådorna. Byrån köptes av
Manda i Högaruder. Manda sprang sedan
omkring i bygden med dessa papper och sa att husen var hennes..
Brödena Hans och Ruben Gustavsson, födda i Äskeråsen, höll i
gång jordbruket fram till 1942. Därefter förföll den
på många sätt. Ingen var tydligen intresserad att ta
över gården och fortsätta med
jordbruket.
Eliis, med långt i,
och att hon hade en stor svart
fläta, grov som en arm.
Hon
hade två syskon: Rickard i Svedjefall
och Simon i
Nyborg, som ligger
nedanför Rosenhill i Utvängstorp. Alla syskon hade
dåliga höfter och gick
illa.
Hon dog 1941.
Signe tjänade piga i Kvighult och fick en tös 1919 som fick heta
Vera. Då fick pigtjänsten där upphöra och hon
var först piga en kort tid hos Albin Berg i Älekärr, men hon flyttade sedan hem till Äskeråsen.
När Vera blev vuxen
flyttade hon till Borås.
Signe gifte sig med Gustav Johanson från L´et uppe vid Härjabyn. De fick döttrarna Britta
1923 och Ethel 1924.
När Gustav dog
stax efter fick Signe med de små barnen flytta till Lillstugan.
Britta flyttade också till Borås. Där träffade hon en Sam Spiegel.
De gifte sig och fick sonen Benny 1950. Sam
flyttade sedan till Amerika. Britta och sonen också strax därefter.
Karl hade dött redan 1926. Han hade haft många göromål för att få
ekonomin att klara sig. Han tillverkade
så kallade Härjabingar och andra enklare möbler. Varannan söndag gick han till
högmässa i Härja kyrka och
varannan till Daretorps kyrka.
Mor berättar också att hennes mor Ida berättat att Karl var en av
dem som byggde stenmuren kring Härjas nya
körgård i slutet på 1800-talet. Det var också Karl som byggde Lillstugan som en
undantagsstuga för sin
mor Anna Kajsa.
Anna Lisa Blomkvist har berättat att
Gustav Johansson flyttade 1852 till Äskeråsen tillsammans
med sina föräldrar
Johannes Jonsson och Britta Andersdotter. År
1853 gifte han sig med Anna-Kajsa Johansdotter Blomqvist,
född i Alekärret. Sonen Karl övertog sedan gården.
Oskar Johansson,
skolfoto 1902 (möjligen
felskrivet namn på kortet)
Signe i Äskeråsen har 50-års kalas 1946. Barnen längst fram, från vänster, är
Lasse, Pelle och Olle från Stenäng. De fem kvinnorna på andra raden är
en okänd halvt skymd, okänd, Signe i Äskeråsen, Ida Carlgren i Stenäng och en för mig
okänd. De tre gubbarna på samma rad längst till höger är Signes
bröder, först
troligen Hans, sedan Elmer och Ruben. Längst bak står från vänster
Rickard Berggren, okänd man, okänd kvinna, Gunnar Claesson,
okänd kvinna,
Anna-Lisa Claesson, Märta Gustassson (Rubens fru), okänd man med barn på armen
och en okänd skymd kvinna.
Ur Härjaboken 1989
I Äskeråsen tillverkades bland annat såkallade Härjabingar. Manbyggnaden revs
omkring 1960.Lillstugan, ett uthus
och en källare fanns då kvar.
----
Makarna
Signe1896-04-09, född här
Gustaf Johansson 1894-01-26, från Ledet
Barnen
Vera oä 1919
Brita 1923-03-01, flyttade så småningom till Amerika och gifte sig med en Sam Spiegler
Etel 1924-11-14, fem år när pappan dog, skrivit brevet nedan
-----
Makarna
Elisabet (Elis*) Johanna 1871-08-10 i Daretorp Ostabygd, död 1941-07-24
Karl* August Gustafsson 1858-07-08 i Härja, död 1926-08-16 i Härja
(www.foxcats.com/Foxgen/WC01_215.htm)
Barnen
Signe 1896-04-09 i Daretorp
Erik
Matteus (Mats*) 1898-04-01 i Daretorp g 1929-05-08 i Sandhem m Anna Ellen*
Elisabet Karlsson 1901-11-21 fr Hassleryd, död
1978-08-11
Karl? Linus? 1900-05-05 i Daretorp
Elmer 1901, bosatte sig i Stenäng Hantes 1942, efter giftermål med Gunhild Malm
från Åsa i Velinga
Hans 1903
Gerda 1905
Lydia 1907
Ruben 1910, bosatte sig i Älekärr Stenstorp efter giftermål med Märta
Rakel 1915, som var klen
-------
Mats, Elmer och Ruben i
Härja fotbollslag 1930
-----
Makarna
Hilma Lovisa Andersdotter 1866-01-13? i Vättak ???
Karl August 1858-07-09 i Äskeråsen
Barn
Elin Maria 1896-03-04? i Härja ???
----
Makarna
Gustav Johansson 1826-06-11 (1826-05-11?) i Högaruder, död 1903 i Äskeråsen (Abrahamsson i
Vigselboken), (död 1901?)
Anna Kajsa Johansdotter Blomkvist 1828-09-04 (1828-09-06?) i
Hackebo, död 1915 i Äskeråsen
Barnen
Anna Sofia* 1868-12-09 i Äskeråsen, Härja, far till Amerika tillsammans med en av pojkarna i Älekärr Nedre,
död 1940-02-07 i Rockford, IL USA
(www.foxcats.com/FoxGen/WC01/WC01_010.htm)
Klas (Claes*) Vilhelm 1865-12-26 i Härja, gm Hilma Lovisa Andersson 1866-01-13 i
Kohagen,
Klämman, Daretorp. Första barnet Elin Maria född
1896-03-07 i Äskeråsen, med denna familj utflyttar till Lilla
Gölhult i Habo före födelsen av
nästa barn. Senare flyttar de till Flatered i
Habo
Klas dör där 1944-08-21 och Hilma där 1944-03-29
Anders Alfred 1860-09-29 i Äskeråsen
Karl August 1858-07-09 i Äskeråsen, tvilling, som tog över gården efter sina föräldrar,
Maria (Maja*) Charlotta 1858-07-09 i Äskeråsen, tvilling, gifter sig med Karl i
Klämman Kohagen
Johan Levin 1855-05-18 i Äskeråsen, bosatte sig i
Smedjebo
Gustava Josefina 1853-03-19 i Äskeråsen
----
Makarna
Brita (Bolla*) Andersdotter, 1785-06-04 i Bärtebo Brandstorp, död
1855-04-26 i Äskeråsen
Johannes Svensson Jonsson 1780-11-03 i Brandstorp, död 1860-01-13 i Äskeråsen
Barn
Gustaf 1826-05-11 i Högaruder, som tar över hemmanet efter sin far
Charlotta 1823-01-17 i Högaruder, ut ur hemmet före flyttet till Äskeråsen
Cajsa 1819-10-11 i Högaruder, ut ur hemmet före flyttet till Äskeråsen
Anna-Britta 1814-09-29 i Molebo, Daretorp, ut ur hemmet före flyttet till
Äskeråsen
Maja-Stina 1807-10-08 i Bredegården, Daretorp, ut ur hemmet före flyttet till
Äskeråsen
Händelser
1952, Johannes Jonsson ohh Brita Andersdotter med sonen Gustaf flyttar
från Högaruder
och bosätter sig i Äskeråsen.
År 1861 var det arvsskifte efter gamle Johannes. Det innebar att Gustav blev
ägare till hemmanet.
------
Makarna
Maja Andersdotter, född omkr 1815
Sven Andersson, hemmansbrukare
Barn
1842-10-11 Anna Lisa
----
Makarna
Anna Pettersdotter, född omkr 1805
Jan Petter Andersson
Barn
1841-11-05 Sven Imanuel i Äskeråsen
1837-07-19 August i Äskeråsen
1833-10-17 Johanna i Äskeråsen
1830-08-02 Carl i Äskeråsen
1828-05-20 Johan i Äskeråsen
Makarna
Maria Larsdotter, född omkr 1770, död 1848-03-13 av Bröstsjuka
Anders Jonasson, död 1839-12-18 av ålderdom, ohh Maria Larsdotter född
omkr 1770,
Barn
1810-01-20 Johannes, död 1818-11-27, Rödsot
1804-10-01 Cathrina, död endast 1/2 timma gammal,
1800-09-26 Jean Petter i Äskeråsen
------
Brev från Ethel
Ett brev kom från Ethel Johansson till mig den 29 oktober
1968. Så här står det i brevet:
Hej Per
Här ska du få de uppgifter jag lova sända dig om Äskeråsen.
Det har dröjt något innan ja blev färdig skriva, men jag ville
först ta reda på
om dt inte hade legat ett ställe där ute vid landsvägen som var tillköpt till Äskeråsen, ja hade liksom för
att jag hört talas om det, och det är rätt så. Jag
träffa Ruben, och fråga honom, även Vera, min syster, tala jag med. Men
först
här lite uppgifter om det folk som bott i Äskeråsen. Min morfars far hette
Gustav Johansson. Född 11 juni 1826 i
Högaruder, dog 1903 i Äskeråsen. Han
flytta till Äskeråsen tillsammans med sina föräldrar (Johannes Jonsson, död 12
jan 1860 och Britta Andersdotter, död 26 april 1855) till Äskaråsen 1852. År
1853 gifte han sig med Anna-Kajsa
Johansdotter Blomqvist, född 4 sept 1828 i
Alekärret, död 11 sept 1915 i Äskeråsen.
Dom hade 7 barn och de hette Gustava Josefina född 9 mars
1854, Johan Levin född 18 juni 1855, Maria Charlotta född
8 juli 1858, Carl
August född 8 juli 1858 (han var min morfar), Anders Alfred född 28 sept 1860,
Clas Vilhelm född 26
december 1865, Anna Sofia född 9 december 1868. Samtliga
födda i Äskeråsen, men ingen mer än min morfar blev sin
hemsocken trogen.
Morfar
övertog gården, möjligen 1868 eller 69. Han gifte sig 1864, men bodde några år
först i
Bidarhem Daretorp. Av hans syskon blev det välbönder, av dom andra
också. En var bosatt i Lilleholmen Bäck och
en bodde i Flateryd, vet inte om det
ligger i Habo eller Gustav Adolf. Gustava hon bodde nog i Valstad och Anna Sofia
for till USA och Maria flytta till Kohagen gifte sig med Karl i Kohagen, men han
blev förolyckad. Ramlade ner från ett
ladugårdsbygge och skadade sig så illa att
han dog på väg till Falköpings lasarett. På den tiden fanns ju ej bilar så han
fick köras med häst. Hon gifte ju om sig sedan med Gottfrid, bror till mormor.
Ladugården som han var med om byggde
var på Anneberg. Han arbetade hos sin
svärfar Gustav i Äskeråsen, som ju var såkallad byggmästare. Han hade byggt
de
flesta husen i Äskeråsen, även ladugården, men det stora bostadshuset som revs
ner för ner för 10-15 år sedan hade
han nog inte byggt upp helt från grunden,
men troligen tillbyggt den. Den lilla stugan, den enda som nu finns kvar av de
ursprungliga husen hade han byggt. Den var först snickarverkstad, som han lät
göra om till ålderdomshydda för sig och
Anna-Kajsa. På sommaren byggde han väl,
men på vintrarna arbetade dom nog med snickerier. Ja vet att dom tillverkade
såna där soffor som dom nu kallar för Härjabingar. Det var väl innan sönerna
gift sig och flyttat bort som de arbeta med
detta. Morfar blev jordbrukare på
heltid så att säga, men snickra väl lite för husbehov. Vulcans tändsticksfabrik
lämna
ut hemarbete i slutet på 1800-talet och jag tror att de även tog sådant
arbete i Äskeråsen, jag vill minnas mig hört om det.
Möbelsnickeri var visst
många som sysslad med. Ja har möbler som ja vet är tillverkade av olika
möbelsnickare alla
boende i Härja av dem lever ännu Axel i Älekärr. Han har
snickrat skänken som står här i rummet, men de andra är alla
länge döda. Det var
väl så innan industrin övertog tillverkningen att det fanns mycket fler folk ute
på landsbygden som
levde på hantverk. Som barn hörde ja talas om flera, och en
och annan bodde nog kvar ända till in på 1930 talet, men
de var ju gamla då
också, så gick de bort och några nya som fortsatte deras arbete kom inte. Men
säkert fanns det många
äldre och ensamma människor som då liksom nu inte kunde
få något lämpligt arbete. De fick nog väl leva av
barmhärtighetsgåvor vilket nog
inte var så lätt.
Ja minns din mormor bruka ofta när vi bodde i Stenäng gå
in till oss. Hon berätta mycket om stugor och folk som fanns
förr men är borta,
men nu så här 25 år senare kommer jag ej så väl ihåg allt. Ja borde ha skrivit
ner det.
Så var det på det då det här stället. Det ligger en
stenkällare på åkern som följer landsvägen och gränsar till Rubens.
Där låg det
ett ställe som hette Kungsmåsen (alltså inte mossen). Dom som bodde där kalla
dom för Haken och Huska.
Det var väl öknamn. Vad de hette vet jag ej. Dom sa
Hakes, dom kunde väl inte heta Hake. Källaren som ligger där
har en man byggt som
hette Gabriel. Då hörde också Kungsbacken till Äskeråsen, det är där Elmer
byggde så det
känner du till. Här bodde Hantera förr. Klara minns jag mycket
väl.
Det var också en man som byggde sig en liten
stuga upp emot skogen ovanför
husen i Äskeråsen. Det låg en åker
där som vi kallade för Petteragärdet,
överdelen
på den åkern hade denne man hackat upp. Där låg stugan men han
ägde
inte jorden som huset låg på. Vi kalla det för
Renhulta antagligen var det
namnet efter mannen, han hette väl så.
1942 såldes Äskeråsen, då hade det varit i
samma
släkts ägo i nästan 100 år.
Ja detta är vad jag har att berätta om, mer vet jag ej.
Hälsningar Ethel
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Observera: Noteringarna är bara ett påbörjat arbete! Av
pelle.klasson@telia.com
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++